Hur lär vi oss arbeta med digitalt kulturarv egentligen? Vi som jobbar med digitala metoder och verktyg inom kulturarvssektorn har ofta kombinerat en ”vanlig” humaniorautbildning med självstudier och arbetslivserfarenhet – och de senaste åren även med kurser i digital humaniora.
För dig som längtar tillbaka till skolbänken har jag tittat igenom universitetens kursutbud inom digitalt kulturarv. Universiteten öppnar antagningen för hösten 2026 den 16 mars och sista anmälningsdag är den 15 april.
På plats
I Lund ges kursen Digital historia (7,5 HP) med följande beskrivning: ”Hur påverkar digitala källor, digitalisering av kulturarv och digitala arbetssätt vårt förhållande till historisk kunskap? I kursen diskuterar vi detta utifrån både historiska undersökningar och förmedlingen av historia till en bredare publik.”
I Umeå ger Institutionen för kultur- och medievetenskaper (där museologi ingår) kursen Digitala metoder inom humaniora och samhällsvetenskap (7,5 HP), som ”ger en orientering i digitala metoder och forskning inom digital humaniora och samhällsvetenskap. I fokus ligger digitala forskningsmetoder och deras användningsområden i relation till samhällets, kulturens och kulturarvets digitalisering.”
Kursen Från kod till kritiskt tänkande: Problem i digital forskning och design (7,5 HP) på Göteborgs universitet förstår jag knappt ens själv vad den handlar om, men det låter onekligen intressant! ”Hur påverkar digitala metoder egentligen forskning, design och kunskapsproduktion – och vilka utmaningar följer med dem? I den här kursen får du fördjupa dig i de kritiska frågor som uppstår när digitala verktyg används inom humaniora, samhällsvetenskap och kulturarvsinstitutioner. Kursen följer hela projektprocessen: från hur data skapas och samlas in, till hur den analyseras och presenteras. Särskild vikt läggs vid frågor om teknologisk hållbarhet, komplexitet och tillförlitlighet, inte minst i relation till generativ AI och andra snabbt växande teknologier.”
Linnéuniversitet (campus Kalmar) ger kursen Teoretiska perspektiv på arkeologins och museernas digitalisering (7,5 HP). ”Efter avslutad kurs är du som student väl rustad att förstå och kommunicera kring hur digitaliseringen påverkar alla led av den arkeologisk praktiken, från fältarbete och dokumentation, via forskning och tolkning till kommunikation och förmedling genom exempelvis museer och olika digitala plattformar.”
På distans
Linnéuniversitet erbjuder flera kurser inom digital historia och digital humaniora. Digital historia: metoder, resurser och ontologier (7,5 HP) är en distanskurs på halvfart. ”Kursen tar upp frågan om vad digitalhistoria egentligen är samt ger en introduktion till ett urval av de olika digitala metoder som kan användas inom historieämnet för förmedling, forskning och analys både från ett digitalt och traditionellt perspektiv.”
Även Programmering för Digital Humaniora (som erbjuds i två versioner, 7,5 HP eller 15 HP) innehåller en hel del relevanta moment för den som vill laborera med digitalt kulturarv. ”Syftet med kursen är att introducera och diskutera grundläggande begrepp och tekniker för programmering inom området för digital humaniora.”
För den som arbetar med audiovisuellt arkivmaterial kanske Film, arkiv och digital kultur (7,5 HP) kan vara något? ”Kursen handlar om arkivfrågor och om digitalisering. […] Vad är viktigast: att se till att filmer bevaras och skyddas så att de kan överleva så länge som möjligt eller att tillgängliggöra dem och visa dem? Och vad innebär digitaliseringen för våra möjligheter att i framtiden uppleva och forska om äldre tiders film?”
Har jag missat någon relevant kurs? Hör gärna av dig, så kan jag komplettera innan det är för sent!
Lämna ett svar