Vad är på gång i kulturarvssektorn i form av digiseringssatsningar, nya förmedlingsplattformar och annat digitalt utvecklingsarbete? Även om det är svårt att överblicka allt som pågår går det att lyfta fram intressanta exempel på bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarv. Diginord – ett samarbete mellan Norrbottens museum i Luleå, Ájtte i Jokkmokk och Silvermuseet i Arjeplog – är ett sådant.
Jag (Aron) har mejlat med Nils Harnesk och Berit Åström på Norrbottens museum om projektet och fotosamlingarna. Eventuella missförstånd beror på mig!
Satsningen vilar på tre ben: 1) en ny gemensam webbplats med arbetsnamn ”Norrbottens historia” för digital förmedling av norrbottniskt kulturarv, 2) nydigitisering och digital publicering samt 3) kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.
Arbetet med en gemensam webb riktad till skolor är än så länge i en uppstartsfas. Målet är att kunna erbjuda digitalt undervisningsmaterial, lektionsförslag och kurerat historiskt material. En tydlig inspiration är förstås Stockholmskällan.
Det hade kunnat räcka som ett avgränsat digitalt utvecklingsprojekt, men jag uppskattar verkligen att ambitionsnivån är högre än så. Norrbottens museum digitiserade en hel del fotografiskt material 2023, så inom ramarna för Diginord prioriteras istället digitisering hos Ájtte och Silvermuseet. Alla tre museerna använder samlingsförvaltningssystemet Carlotta1, och ett projektmål är att även Silvermuseet aktiverar webbpublicering av samlingsdatabasen (inklusive leverans till K-samsök).
I Ájttes fall ställs dessutom ett urval av de nydigitiserade fotografierna ut i en tillfällig utställning, Viidáseappot – Föra vidare – To pass on, som visas 5 februari–18 april 2025.
I väntan på webbplatsen Norrbottens historia går det förstås att ta del av nydigitiserat material genom de ordinarie samlingssajterna. Norrbottens museum har 2023–2024 arbetat med digitisering av tre norrlandsfotografer: Lea Wikström, Mia Green och Bert Persson.
Lea Wikström (1888–1980) etablerade sin fotoateljé i Malmberget 1918 och var verksam där ända fram till 1972. Knappt 2 000 av hennes fotografier finns nu digitalt tillgängliga genom Carlotta och K-samsök (även om det i skrivande stund verkar vara så att vissa bilder saknas). Sammanlagt består samlingen av uppemot 100 000 glas- och bladnegativ så mycket återstår att utforska!
Mia Green (1870–1949) arbetade som fotograf i Haparanda från 1895, var verksam i kampen för kvinnlig rösträtt och satt under några år i stadsfullmäktige för Högern i Haparanda. Norrbottens museum har digitiserat knappt 400 fotografier vars fysiska negativ ägs av Haparanda stad. Bilderna är från 1910-talet fram till runt 1940 och återger bland annat Haparanda som gränsstad under första världskriget med invalidtrafik, ryskortodoxa begravningståg och tullinspektioner. Jag slängde ihop en interaktiv visualisering av fotografierna med hjälp av verktyget Vikus Viewer för den som är nyfiken!

Luleåfotografen Bert Persson (1928–2017), slutligen, var verksam i stora delar av norra Sverige i mer än sextio år. Norrbottens museum har förvärvat runt 15 000 negativ och knappt 700 är publicerade hittills. En större mängd fotografier har digitiserats och kommer att publiceras under 2025. På museets blogg går det att läsa mer om förvärvet av Bert Perssons fotografier.
Vilket projekt vill du att vi uppmärksammar i nästa KOD-nyhetsbrev? Hör av dig till mig och Larissa!

Lämna ett svar