Databasen Gotlandic Picture Stones (gotlandicpicturestones.se) lanserades den 25 april 2025. Sajten är tillkommen i ett flerårigt forskningsprojekt knutet till Stockholms universitet och Gotlands museum inom ramen för forskningsprogrammet Digarv. Alla kända gotländska bildstenar har dokumenterats i 3D med hjälp av fotogrammetri och varje bildsten presenteras på sajten med 3D-modell, metadata och bibliografi.
Webbplatsen är byggd i Omeka S, ett php-baserat CMS med öppen källkod förvaltat av Digital Scholar som bland annat tillhandahåller referensverktyget Zotero.
Kärnan i projektet är de noggranna 3D-avbildningarna. Fotograferingsprocessen är utförligt beskriven. Det står att 3D-modellerna är nedladdningsbara men jag hittar inte några nedladdningsknappar – antingen är de väl dolda eller så saknas de.
Uppdatering 3 juni: nedladdningslänkarna behövde tillfälligt plockas bort på grund av en överbelastningsattack, men kommer att återinföras så snart som möjligt. Möjligen relaterat lästips: How has a recent surge in LLM applications scraping the web impacted the hosting industry?
Själva digitiseringsprojektet har fått en hel del uppmärksamhet men jag tänkte istället titta närmare på en del vägval kring teknik och användargränssnitt. Det blir några noteringar kring länkstruktur, länkade öppna data, kartvyer och en del annat smått och gott.
Länkstruktur
Projektet använder Omeka S något styltiga urler. Startsidan ligger till exempel på adressen https://www.gotlandicpicturestones.se/s/index/page/homepage. Även bildstenarna har ett krångligt ”s/index/” i adressen som borde tagits bort, förslagsvis med Omeka-modulen Clean Url.
Avancerade sökningar lägger till samtliga parametrar i söksträngen oavsett om de används, vilket blir en aning svårt att överblicka. En sökning på ”hellvi ire” i titelfältet resulterar till exempel i adressen https://www.gotlandicpicturestones.se/s/index/item?property%5B0%5D%5Bjoiner%5D=and&property%5B0%5D%5Bproperty%5D=1&property%5B0%5D%5Btype%5D=in&property%5B0%5D%5Btext%5D=hellvi+ire&numeric%5Bts%5D%5Bgte%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bts%5D%5Bgte%5D%5Bval%5D=&year=&month=&day=&hour=&minute=&second=&offset=&numeric%5Bts%5D%5Blte%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bts%5D%5Blte%5D%5Bval%5D=&year=&month=&day=&hour=&minute=&second=&offset=&numeric%5Bdur%5D%5Bgt%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bdur%5D%5Bgt%5D%5Bval%5D=&years=&months=&days=&hours=&minutes=&seconds=&numeric%5Bdur%5D%5Blt%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bdur%5D%5Blt%5D%5Bval%5D=&years=&months=&days=&hours=&minutes=&seconds=&numeric%5Bivl%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bivl%5D%5Bval%5D=&year=&month=&day=&hour=&minute=&second=&offset=&numeric%5Bint%5D%5Bgt%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bint%5D%5Bgt%5D%5Bval%5D=&integer=&numeric%5Bint%5D%5Blt%5D%5Bpid%5D=&numeric%5Bint%5D%5Blt%5D%5Bval%5D=&integer=&submit=Search.
Länkade öppna data
Tanken med den publicerade databasen är förstås att resultatet av den enorma arbetsinsatsen med 3D-fotografering av bildstenarna ska göras tillgängligt för fler än bara de medverkande forskarna. Det är glädjande att allt är öppet tillgängligt (open access) och inte låst bakom inloggning hos ett kommersiellt förlag, tyvärr fortfarande alltför vanligt i forskarvärlden.
Det saknas dock uppgifter om copyright – för text- och bildmaterial hade en tillåtande CC-licens varit lämplig och för metadata är det kutym att förtydliga vad som är tillgängligt med licensen CC0.
Nästa steg, som jag hoppas finns med i projektplanen framåt, skulle vara att lägga ytterligare fokus på sammanlänkning. En första ansats finns i fälten ”Identification” och ”Links”. Här uppenbarar sig dock problem direkt.
För det första: i bilden ovan saknas en viktig identifierare, nämligen den som används i själva databasen. Detta numeriska ID (såvitt jag kan bedöma ett autogenererat löpnummer inifrån Omeka-S, i exemplet ovan 2299) används i bildstenens URL men presenteras inte för användaren på något annat sätt.
För det andra: identifierarna är inte länkade. Om jag exempelvis vill hitta motsvarande bildsten i Statens Historiska Museers databas behöver jag klippa och klistra ”29974:1”, vilket tyvärr ger 250 999 träffar. Ingen större hjälp alltså. Tänk om den istället var länkad direkt till posten i SHMs samlingsdatabas. (Tyvärr drabbas bildstensprojektet här av SHMs databasbyte, där just formatet förvärvsnummer:löpnummer inte kan tolkas av fritextsöket).
Statens Historiska Museer ID finns som property på Wikidata, dock inte (såvitt jag kan bedöma) någon av de andra identifierarna. SHM ID handlar dessutom om uuid-strängen, för exempelstenen alltså object/BC48956B-6414-43B3-8191-C65506B0DF2A, inte 29974:1.
Här kan projektet alltså bidra med värdefull information till wikirörelsen för sammanlänkning av öppna data mellan olika plattformar. Hittills finns endast 21 bildstenar beskrivna på Wikidata, så en uppladdning av välstrukturerad, länkad information dit kommer göra stor skillnad.
Förkortningar – varför då?
Ibland märks det extra tydligt att projektmedlemmarna är vana vid att arbeta med tryckta texter, kanske särskilt uppslagsverk med begränsat utrymme. Helt i onödan har man nämligen valt att signera texter med författarnas initialer istället för att använda fullständiga namn. För att uttyda vem som är avsändare till en text behövs därmed en separat lista över förkortningar. I en digital publikation råder inte utrymmesbrist! Särskilt inte för så viktig information som vem som är en texts avsändare. Användningen av initialer gör det också betydligt krångligare att, exempelvis, söka fram alla texter författade av Anders Andrén. Projektet vill också att den som hänvisar till databasen ska använda författarnas fullständiga namn.
Ibland är förkortningsförvirringen dock inte forskningsprojektets fel. De anger till exempel att förkortningen SHM står för ”Statens Historiska Museum”, i vardagligt tal känt som Historiska museet. Numera har dock den överordnade myndigheten Statens Historiska Museer tagit över förkortningen och kallar sig för SHM – oklart vilken förkortning som blir kvar för själva museet. (Nuvarande SHM, det vill säga museimyndigheten, gick länge under förkortningen SHMM. Webbplatsen shmm.se är föredömligt omdirigerad).
Kartvyerna
Sajten använder Leaflet som kartverktyg. Leaflet innehåller nästintill oändliga möjligheter för anpassning och konfigurering. Några tillägg används (leaflet.markercluster för gruppering av kartnålar och leaflet-providers för att lägga till några alternativa kartlager) men i övrigt används verktyget utan särskilt många inställningar.
Särskilt grupperingen av kartnålar hade behövt tänkas och arbetas igenom ytterligare några varv. Den inledande kartvyn är automatiskt skalad till att innehålla samtliga kartnålar, men eftersom en bildsten visas på Historiska museet innebär det att kartan är såpass utzoomad att de övriga 458 bildstenarna klumpas ihop till en markör. Kanske hade någon slags chloroplethkarta på sockennivå passat på den utzoomade nivån för att vid inzoomning ersättas av markörer för varje bildsten? Det hade också varit bra med en livefiltrering av kartnålarna utifrån exempelvis titelfältet.
Inte heller det inzoomade läget är genomarbetat. Leaflet erbjuder möjlighet att anpassa kartnålarnas popuprutor. Istället för ”View item” hade det passat bra med titel och bild redan här, så att besökaren inte behöver klicka för att se om hen hittat rätt bildsten på kartan.
Fortsättning följer?
Sammantaget återstår alltså en hel del arbete med att anpassa gränssnitt och åtgärda en del skavanker i den digitala presentationen av vad som i grunden är ett fantastiskt digitiseringsprojekt. Vad har hänt?
Det är tydligt att projektets fokus varit själva digitiseringen av bildstenarna, inte den digitala förmedlingen av det färdiga resultat. Det kan inte ha funnits särskilt mycket tid, pengar eller engagemang kvar till arbetet med sajten.
I ljuset av Larissas artikel i förra nyhetsbrevet – Ser du mig fortfarande? Webbsidornas roll i AI-söktjänsternas tid – kan det vara värt att fundera över webbplatsens roll i forskningsförmedling av det här slaget. Istället för att lägga tid på att fixa till webbplatsen (mina anmärkningar är trots allt på marginalen, innehållet är värdefullt och går att ta del av) kanske det i första hand gäller att stärka upp presentationen av bildstenarnas metadata som maskinläsbar länkad öppen data.
Kanske allmänheten ändå tar del av databasens innehåll genom en LLM?
Lämna ett svar