Hej!
Hösten är i full fart och kultursektorn debatterar kulturkanon och kulturbudget. I detta nyhetsbrev ska vi zooma in på kulturarvets digitaliseringsvardag och tar oss an frågor om användarfokuserad digital förmedling, medborgarforskning och GDPR.
Månadens artikel
Wilhelm Lagercrantz skriver i sin artikel ”Det handlar om arbetssätt, inte om skärmar eller inte skärmar” om hur Historiska jobbade med digital förmedling i utställningen Vikingarnas Värld. I en djupdykning ger han insyn i vilka designval som präglar skärmar, hur de tar fram statistik och vilken relevans arbetssätt har i utställningsproduktionsprocessen.
Lästips
Norska Nasjonalbibliotekets nya webbplats Flyfoto låter inloggade besökare hjälpa till att komplettera flygfotografier med koordinater. Biblioteket har förvärvat en enorm samling med flygfotografier (uppåt tre miljoner bilder) med – såklart – bristfällig metadata, och tar både AI och crowdsourcing till hjälp för att berika informationen om bilderna. Kul projekt som tyvärr kräver norskt bankid för den som vill hjälpa till – lite oklart varför. Själva flygfotografierna verkar göras fritt tillgängliga med public domain mark.
Svenska Arkivförbundet har tagit fram en handledning och avtalsmallar för privata arkivbevarare. Generalsekreteraren Amanda Vesterlund skickar med följande beskrivning av arbetet med de nya GDPR-resurserna:
Den svenska arkivlagen ”går före” dataskyddsförordningen. De som har stöd i arkivlagen (statliga myndigheter, regioner och kommuner) får och ska fortsätta bevara personuppgifter på samma sätt om de gjorde innan dataskyddsförordningen trädde i kraft. Problem uppstod för de som inte omfattas av arkivlagen (föreningar, stiftelser, akademier, företag, med flera) som bevarar personuppgifter av allmänt intresse. För dessa aktörer behövdes särskilda föreskrifter, vilket Riksarkivet utfärdade under hösten 2024 (RA-FS 2024:8).
Svenska Arkivförbundets arbete kompletterar och, i vissa delar, förklarar Riksarkivets föreskrift och tillhörande promemoria. Som statlig myndighet tog Riksarkivets jurister in arkiven i dataskyddskontexten. Svenska Arkivförbundet har däremot friheten att ta sig an frågan från andra hållet. Vi tog dataskyddsförordningen och satte den i en arkivkontext. Vi hoppas att våra resurser (handledning, avtalsmallar och kunskapsportal på arkivforbundet.se/gdpr) ska fungera som ett praktiskt och vardagsnära stöd för alla som bevarar arkiv och personuppgifter, oavsett om det är arkivinstitutioner, museer, bibliotek, hembygdsföreningar, med flera.
Det är av största vikt att man känner förtroende för den som hanterar ens information – och det omfattar i allra högsta grad arkivbevarare också.
I vårt förra nyhetsbrev skrev vi om en studie som konsultbolaget Nubart hade publicerat som handlade om de låga nedladdningssiffrorna för museernas egenutvecklade appar. Statens museum för Kunst (SMK) i Köpenhamn håller just nu på att ta nya tag i ett koncept för digital förmedling i utställningar. Jonas Heide Smith, Head of Digital på SMK, skrev om deras process i ett blogginlägg där han bland annat citerade sistnämnda studien. Målet är att ”utveckla en inspirerande, attraktiv och faktiskt hjälpsam digital companion som ska berika det fysiska museibesöket”. Tanken är att SMK Link som den kallas just nu ska bli en webbaserad applikation där besökaren kan skanna QR-koder i utställningen för att både få mer information, men även sammanställa ett eget urval av favoritverk.
Regeringen föreslår att Kungliga biblioteket tilldelas 30 miljoner kronor för fortsatt arbete med utveckling av svenska AI-språkmodeller. Vi har tidigare nämnt transkriberingsmodellen KB-Whisper och arbetet vid KB-labb kan alltså fortsätta även framöver. Några som är kritiska till detta är en serie upphovsrättsorganisationer, som i ett gemensamt uttalande ifrågasätter KBs tolkning av upphovsrätten, och menar att ”bygga[ndet] av språkmodeller på skyddat innehåll utan ersättning urholkar lagens intention och undergräver den svenska kultursektorns ekonomiska grund”. KB i sin tur menar att utvecklingen av språkmodeller är ett led i myndighetens uppdrag som nationell forskningsinfrastruktur och därmed omfattas av en inskränkning (§ 15 b) i upphovsrättslagen. Sista ordet är nog inte sagt i denna fråga!
Sist men inte minst ska även finansiering av kulturarvets digitisering kommenteras. I år har det hänt två saker som får en som jobbar med att göra kulturarvet digitalt tillgängligt någorlunda besviken. Det första var när Riksarkivet och de statliga museerna i våras fick öronmärkta pengar för digitalisering. Villkoren var följande: ”De statliga museerna centrala museer, Statens musikverk och Stiftelsen Svenska Filminstitutet [får] sammanlagt 30 miljoner kronor under andra halvåret 2025 för att stärka möjligheterna till sysselsättning genom ett utökat arbete med digitisering och digitalisering av arkiv och föremålssamlingar i berörda verksamheter”.
Insatserna riktas mot att anställa nyutexaminerade och arbetslösa. Det var en extremt kortsiktig satsning. I många fall betydde det att tjänsterna behövde utlysas innan sommaren, bara strax efter att budgeten släpptes. Det var ingen långsiktig satsning på antingen kompetensutveckling hos de som anställdes med dessa medel (i många fall blev det ju inte ens ett halvår i tjänst, i och med att medlen bara gällde budgeten till årsskiftet), eller för den delen för kulturarvsinstitutionerna.
Vi som har lett digitiseringsprojekt vet hur mycket arbete det krävs för att välja ut, ta fram och strukturera material till digitisering. Vi vet också att nyanställd personal behöver utveckla kompetenser för att jobba med de specifika arbetssätt som ändå varierar från organisation till organisation.
I budgeten för 2026 (som Magasin K har skrivit mycket bra om) ser vi inte heller en satsning för kulturarvets tillgängliggörande. Det är inte ens att summan i sig som behöver kritiseras. Men den totala bristen på långsiktig planering och en vision vad politiken egentligen vill göra tillsammans med kultursektorn är talande. Istället för stora, kortsiktiga tillskott här och där hade det varit så mycket mer värdefullt med en långsiktig budget för bevarande och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar som satsar på samarbete mellan institutionerna.
Istället riktas fokuset mer och mer på privat finansiering. Det finns definitiv delar av kultursektorn som kan gynnas av ekonomiskt samarbete med publiken, stiftelser osv. Problemet är att samlingsförvaltning och digitisering inte är ett avgränsat projekt som kräver en viss summa i några år. Det är linjeverksamhet. Och handlar det inte om kända samlingar eller institutioner som själva har blivit ett känt varumärke blir det mycket svårare att få privata medel för den typen av verksamhet. Dessutom är frågan om vi som samhälle vill att kulturarvets bevarande och tillgängliggörande ska vara beroende av privata medel?
Har du en kommentar om finansiering av kulturarvets digitalisering? Hör gärna av dig!
Lediga jobb inom digitalt kulturarv
- Nationalmuseum söker en amanuens Digital utveckling och en föremålsregistrator. Båda är visstidsanställningar på längst 12 månader om 100 %. Tillträde i oktober 2025 eller enligt överenskommelse.
- Riksarkivet söker en enhetschef till digitiseringsverksamheten i Fränsta. Ansök senast den 29 september.
- Voice of the Ocean söker en arkivarie med fokus på digitisering, bevarande och tillgängliggörande.
Kalender
Vad är på gång kring digitalt kulturarv? Tipsa oss gärna om evenemang vi missat.
🗓️ Museernas omvärldsdagar med omvärldsbevakning och trendspaning den 2 och 3 oktober i Gävle. (Här kommer Larissa medverka som kommentator och i ”Museipanelen, och Aron i ett panelsamtal om museologi – ses vi där?)
🗓️ Digikult 2025 äger rum i Västerås den 14–16 oktober. Anmälan till digitalt deltagande är fortfarande öppen till den 10 oktober. (Här träffar du Aron i en workshop om att ladda upp bilder till Wikimedia Commons med OpenRefine!)
🗓️ KB-labb ordnar en onlineworkshop om AI för bildsamlingar den 21 oktober kl. 10–12. Hur kan AI hjälpa oss att utforska stora bildsamlingar utan metadata? KB-labb bjuder in till en onlineworkshop där deltagarna får testa CLIPtopic, en metod för multimodal ämnesmodellering. Workshopen riktar sig till forskare och kulturarvsproffs, men är öppen för alla – inga förkunskaper krävs.
🗓️ Årets Samlingsforum äger rum den 19 och 20 november i Göteborg och temat är ”Samlingsförvaltningens grunder”. Det finns en hel del i programmet för den som är intresserad av digital samlingsförvaltning, bland annat om digital repatriering. Deltagande är möjligt både fysiskt och digitalt.
Lämna ett svar