I blogginlägget ”Digitala skärmar i utställningar – hinder eller hjälpmedel?” gick Larissa igenom olika aspekter av skärmlösningar i utställningar på ett föredömligt sätt. Jag har själv många års erfarenhet av att ta fram just pekskärmsapplikationer för utställningbruk och kan inte annat än instämma i de flesta av observationerna. Men några av punkterna skulle jag vilja utveckla och problematisera. Dels om skärmar som del att ett större tänk kring digitala arbetssätt dels om farhågorna för att fastna i dyr och svårförvaltad teknik.
Man kan definitivt fundera på om just fast monterade pekskärmar är det bästa gränssnittet för en specifik utställningen men grundfrågan, anser jag, är snarare om man vill jobba analogt eller digitalt. Genom att fokusera på själva arbetsflödet och hur man tar fram innehållet så blir frågan om i vilket format man bäst tillgängliggör sekundärt. Alltså inte underordnat men det kommer som steg två.
Exempelvis är problemet med långa och otillgängliga texter egentligen inte kopplat till tekniken i sig. Oavsett format bör texter utformas med tydlig ingress, underrubriker samt vara målgruppsanpassad. Den digitala tekniken erbjuder dock vissa specifika möjligheter som rätt utformat kan göra innehållet ännu mer tillgängligt, men det kommer inte automatisk med tekniken utan handlar om medvetna design-val.
Vikingarnas värld
I det här blogg-inlägget tänkte jag exemplifiera från utställningen Vikingarnas Värld på Historiska museet i Stockholm. Den invigdes sommaren 2021 och har med andra ord fyra år på nacken nu.
Vi fattade tidigt ett beslut om att använda huvudsakligen skärmar i stället för tryckta skyltar. Huvudargumentet var att de är lättare att uppdatera samt att det går att få in fler språk på ett enklare sätt. Om målet är att få besökarna att fokusera på föremål och miljön så tar en skärm, i det här fallet 19” pekskärmar, upp betydligt mindre yta än vad motsvarande textskylt skulle kräva. Särskilt om man tänker på att allt innehåll behöver finnas på så väl svenska som engelska. Det betyder att skärmlösningen inte inkräktar lika mycket i miljön och i bästa fall får besökarna att fokusera mer på utställningens föremål och övrig gestaltning.
Genom väl avvägd design kan dessutom skärmarna bli mer av en del av formgivningen. Exempelvis har utställningen tio färgkodade teman, dessa färger återkommer i golvet och i bakgrunden på montrarna men tas också upp i skärmarna.
I defaultläge visas bara en rubrik och en kortare inledningstext på skärmen och den fungerar på så sätt som en översikt för besökaren. När man sveper över montrarna är rubrikerna tillräckligt stora för att läsas och ge en hint om vad temat för montern är. Om något fångar ditt intresse kan du gå närmare och läsa den inledande texten. Därefter finns möjlighet till fördjupning. En läs-mer-knapp fäller ut en längre text och ”svåra ord” är klickbara och fäller ut förklaringar men framför allt kan man klicka sig vidare till föremålen där det också går att djup-zooma in på detaljer. På så sätt har skärmarna en dubbel funktion. Initialt som ersättare för tryckta väggskyltar och sekundärt som föremålsfördjupning.
UX design
Designfilosofin var minimalistiskt. Eftersom skärmarna är en del av en visuell helhet bör designelement minimeras. Ju färre val användaren har vid varje nivå desto lättare att fatta beslut om var man skall klicka. Vi gjorde användarundersökningar på plats efter att utställningen öppnat och gjorde mindre justeringar baserat på resultatet. Bland annat var de ”svåra” orden understrukna. Det är ju standardmarkering för länkar på en webbsida men tolkas inte på samma sätt på en pekskärm där man förväntar sig knappar. Lösningen blev att utforma markeringarna mer som knappar, se bild nedan.
Hårdvaran
När jag arbetade med mina första pekskärmslösningar byggde de digitala inslagen ofta på vanliga PC-datorer som var dyra i inköp och svåra att underhålla och inte heller så driftsäkra. I Vikingarnas Värld använde vi i stället små, strömsnåla och prisvärda enheter av den typ som ofta används i point-of-sales-miljöer, till exempel i affärer och på restauranger. De är byggda för att tåla kontinuerlig drift och vara driftsäkra i krävande miljöer vilket gör dem betydligt bättre lämpade även i museisammanhang. Det är en av anledningarna till att lösningen fungerat så stabilt i praktiken. Sedan öppning sommaren 2021 har ingen hårdvara behövt bytas ut.
I och med att dessa enheter är ganska små, billiga och lättmonterade kan man som museum ha ett lager liggandes och använda även i tillfälliga utställningar, det blir inte en engångsinvestering utan en del av en allmän maskinpark som man kan nyttja på ett flexibelt sätt.
Digitala arbetssätt
Hårdvaran är dock bara en ganska liten del av investeringen, för att återkomma till frågan om analogt eller digitalt arbetssätt. Innehållet som visas i skärmarna, texter, bilder och föremålsinformation kan och bör publiceras på flera plattformar. På så sätt får museet större utväxling för sin insats, mer ”bang for the buck”. I Vikingarnas Värld hämtar applikationen information från samlingsförvaltningssystemet. Vi valde att lagra informationen på föremålsnivå där och förmålstexterna publiceras därmed även i det allmänna samlingssöket och berikar informationen på de ingående föremålen.
Det går också att återanvända de producerade texterna när man vill beskriva föremålen på museets vanliga webbplats, som del av andra berättelser kring samma föremål. På SHM tog vi fram en modul för detta som gör det enklare att bädda in informationen genom att ange föremålsnummer och sedan ”fiskas” informationen upp automatiskt och bäddas in på sidan. Se exempel här från Ekonomiska museet som använder samma lösning. I utställningen ser sidan ut så här.
Tillgänglighet
Pekskärmsapplikationen är webbaserad och responsiv vilket betyder att den fungerar bra på olika enheter som exempelvis mobiltelefoner, surfplattor, laptops och stationära datorer. Det gör att innehållet nås lika väl från egna telefonen. Så man måste inte använda de fasta skärmarna. I telefonen får användarna också ytterligare funktioner, dels är allt innehåll tillgängligt vilket betyder att du kan navigera mellan teman och montrar. De fasta skärmarna är låsta till innehållet i den monter där de är placerade. Dels kan man få allt textinnehåll uppläst och därmed lättare ha ögonen på utställningen.
En väldigt användbar möjlighet för användare med funktionshinder är att de oftast har egna hjälpmedel på sin telefon så genom att använda mobilversionen kan de applicera dem på utställningsinnehållet.
Ytterligare en tillgänglighetsaspekt är att tryckta skyltar i utställningar kan vara svåra att läsa eftersom belysningen ofta är svag. Den här besökaren tar fasta på det i sin recension på TripAdvisor.
Statistik
Webbtekniken gör det också enklare att mäta användningen eftersom det blir möjligt att använda de vanliga webbstatistikverktygen. För Historiskas del betyder det att vi mätte med Google Analytics men numera gått över till Matomo.
Vi såg redan från start att användningen var väldigt hög på museet. De bästa dagarna på sommaren nådde vi 30 000 sidvisningar per dag. Det är svårt att mäta användare eftersom varje enhet är en användare men används i praktiken av många olika personer varje dag.
I och med att museet tillgängliggör innehållet i andra format så används det i högre och högre grad även på egna enheter både på museet och utanför. Under 2025 har sidorna haft drygt 2000 besök i månaden fördelat på följande enheter:
Följande länder toppar statistiken över användare: Sverige, USA, Kina, Storbritannien och Tyskland. Jag tänker att genom att göra innehållet synligt utanför museet ökas kännedomen om Historiska som varumärke och kan på sikt också leda till fler fysiska besök.
Resurser och förvaltning
Valet att jobba med webbteknik är också viktigt vad det gäller resursutnyttjande. Skärmlösningen är bara en av flera webblösningar och förvaltningen av såväl kod som servrar och hårdvara kan skötas av de interna resurser och/eller externa leverantörer som redan är satta att arbeta med detta. Extrajobbet som skärmarna ger blir på marginalen.
Länk till webbversionen: https://vikingar.historiska.se/
Har du ett intressant utställningsprojekt på gång där ni använder olika format för digital förmedling? Hör gärna av dig!
Lämna ett svar