Under de senaste åren har det skett flera uppmärksammade cyberattacker mot kulturarvsinstitutioner i vår omvärld, bland annat i Storbritannien, Tyskland och Nya Zeeland. Svenska kulturarvsinstitutioner kan i jämförelse verka ganska skonade, men tyvärr är det snarare så att vi inte talar om ämnet än att det inte har förekommit några incidenter eller sårbarheter.1
I brist på information från svenska institutioner, vad kan vi lära oss från hur Archives New Zealand, Museum für Naturkunde i Berlin, British Library med flera hanterade cyberattacker?
Ha alternativa kommunikationsverktyg
Vid angreppet mot British Library slogs telefoner, e-post, nätverk och även fysiska system ut2 . Deras krisgrupp fick sammanträda genom WhatsApp. Även vid angreppet mot Museum für Naturkunde slogs delar av den interna kommunikationsinfrastrukturen ut, till exempel deras e-post.
Om era kommunikationssystem ligger nere, kan lednings- och krisgrupper fortfarande sammanträda?
Hur kan övrig personal ta del av information?
Om era elektroniska nyckelkort slutar fungera kan ni även då nå relevanta magasinsutrymmen och kontor?
Begränsa mängden känslig data
I fallet med Museum für Naturkunde i Berlin drabbades inte bara museets arbetsverktyg och infrastruktur utan angriparna kom också åt mängder med persondata tillhörande bland annat donatorer.
Att helt undvika att hantera persondata är mycket svårt om inte omöjligt men att tillämpa dataminimering kan drastiskt minska ens utsatthet, speciellt vid en incident.
Vilken data har ni som är känslig?
Hur länge behöver persondata ni sparar finnas kvar?
Samlar olika system och verktyg in data i onödan (webbanalysverktyg, biljettsystem, etc)?
Externa leverantörer inte fria från problem
I november 2021 publicerades Log4Shell, en så kallad “0-day”-sårbarhet som var högst på allvarlighetsskalan. 0-day innebär att en sårbarhet blir känd innan eller samtidigt som lösningen blir känd. På ett ögonblick tvingades tusentals utvecklare världen över att planera om sin dag för att uppdatera system. Flera leverantörer av samlingsförvaltningsystem i Sverige drabbades. Om du känner till denna incident är det dock troligtvis för att tjänster som iCloud och Minecraft drabbades.
Har ni egna kopior på information som förvaltas av externa leverantörer/i molnet?
Har ni intern kompetens för att utvärdera och kravställa gentemot era leverantörer?
Hur klarar ni er om en leverantör har driftproblem i flera dagar?
Får ni ersättning när en leverantör har problem?
Se över åtkomst
I fallet med British Library har bristande kontroll över åtkomst och rättigheter pekats ut som en bidragande faktor till att intrånget kunde ske. Anställda och konsulter hade mer rättigheter än de nödvändigtvis behövde samtidigt som vissa system saknade skydd genom multifaktorautentisering.
Uppdaterar ni omgående rättigheter och åtkomst när någon slutar eller byter roll?
Ser ni regelbundet över och utvärderar åtkomst/rättigheter?
Har ni något system som tvingar er till dåliga lösenordsregler eller regelbundna lösenordsbyten?
Har ni något system som inte tillämpar multifaktorautentisering?
Publicera ert publika material på externa plattformar
För British Library tog det flera månader innan de kunde få upp en begränsad version av sitt katalogsök. Mångåriga insatser med öppenhet och uppladdningar till externa plattformar som Wikimedia Commons och Internet Archive gjorde att publiken hade tillgång till kopior av material på alternativa plattformar.
Tillämpar ni öppna licenser på media ni publicerar?
Tillämpar ni CC0 på metadata?
Publicerar ni eller någon tredjepart systematiskt och aktivt ert material på externa plattformar?
Utbilda personal
I flera nämnda fall pekas utbildning av personal ut som en viktig insats för att undvika framtida incidenter.
Har ni i närtid utbildat er personal i grundläggande IT-säkerhet?
Har er personal kännedom om dataminimering och hur känsliga data ska hanteras enligt lag och interna riktlinjer?
Har ni någon gång spelat ut ett krisscenario centrerat kring en hackerattack med lednings- eller krisgrupper?
Avslutningsvis
Idag kan såväl professionella hackergrupper som uttråkade tonåringar skanna ens tjänster och digitala infrastruktur med gratis verktyg. Det är ingen fråga om, utan när vi får ett prominent exempel i Sverige och sannolikheten att man förr eller senare drabbas inte går att bortse från. Vi kan dock påverka hur allvarliga incidenterna blir genom att arbeta vidare och lära oss av varandra i dessa frågor.
Hur gynnsamma blev dina svar på frågorna ovan?
Albin Larsson är mjukvaruutvecklare med fokus på kulturarv. Hans lösningar används av kulturinstitutioner av alla storlekar världen över.
Att dela sina samlingar på Wikimedia Commons, mediedatabasen som bland annat innehåller all media vi ser i wikipediaartiklar, har blivit ett av de etablerade verktygen inom kulturarvsinstitutionernas digitala förmedling. Det syns bland annat i Sveriges Museers årliga statistik om museibesöken.1 Av 145 svarande organisationer uppgav 24 hur många visningar deras innehåll haft år 2024 på Wikipedia och andra Wikiplattformar.
Dessvärre är det fortfarande få museer, arkiv och bibliotek som arbetar aktivt och strategiskt med Wiki-plattformarna som en förmedlingskanal. Några jobbar med Wikipedia genom att förbättra artiklar inom deras expertisområde. Andra bidrar med strukturerad data till Wikidata. Ett annat exempel är de som laddar upp digitiserade samlingar till Wikimedia Commons. I detta skede vill jag rikta mitt fokus på det sistnämnda.
Om du jobbar inom kulturarvssektorn och vill komma igång med GLAM-Wiki-arbetet följer nu en analys av hur svenska museer jobbar med innehållsuppladdningar och Wiki-gemenskapen samt vilka effekter deras arbete har. Tipsa mig gärna om liknande statistik från andra nordiska kulturarvsinstitutioner eller branschorganisationer!
The numbers are in
Låt oss först ta en titt på siffrorna överlag. Det finns ett praktiskt verktyg att jämföra olika institutioners performance, GLAM-Wiki Dashboard, som är enkelt för nybörjare att använda. En viktig grundförutsättning för att enkelt få ut statistik om hur mycket din organisations samlingar används och syns är att samla uppladdningar i en egen kategori. I denna kategori kan du se vilka institutioner som finns med just nu.
Det finns en del problem med hur statistik tas fram inom Wikipedia och Wikimedia Commons. Olika verktyg visar ofta olika siffror. Som underlag för denna artikel har jag använt verktyget GLAMorous och Arons praktiska datasamling GLAM_Stats. Jag har tagit med alla museer, arkiv och bibliotek i Sverige som har över 200 filer i sina respektive kategorier (plus två kulturarvsmyndigheter, Riksantikvarieämbetet och Musikverket). Grunddatan kan laddas ned här.
Antal filer på Wikimedia Commons per institution, del 1. Larissa Borck, CC BY 4.0.
På de första fyra platserna ser vi Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer (som omfattar flera museiorganisationer), Nordiska museet och Musikverket. För att få en bättre översikt följer resten av urvalet i en separat grafik:
Antal filer på Wikimedia Commons per institution, del 2. Larissa Borck, CC BY 4.0.
Det är intressant att se att just statliga myndigheter och centralmuseer rankar högt i antalet filer som har laddats upp från deras samlingar till Wikimedia Commons. Dessutom verkar just museerna dominerar: Bland arkiven och biblioteken är det bara Kungliga biblioteket och Riksarkivet som tar sig över 200-filer-gränsen. Även om flera organisationer har delar av sin verksamhet i resten av Sverige är Stockholmsinstitutionerna starkt överrepresenterade.
Men att massuppladda filer till Wikimedia Commons är en sak, beroende på vilken kompetens man har inom organisationen eller vilka samarbeten man har med andra organisationer som Wikimedia Sverige kan det gå snabbt för stora mängder av filer. Hur ser det ut för användningen av filerna? Jag har satt den totala summan i förhållande till hur många unika filer som används inom Wiki-världen, till exempel i Wikipedia-artiklar eller på Wikidata.
Procentdel av använda filer, sett till totala summan av filer som laddats upp till Wikimedia Commons. Larissa Borck, CC BY 4.0.
Här visar sig en helt annan fördelning. De tre förstplacerade i totala antalet uppladdade filer hamnar nu längre bak, med runt 10 procent för SHM, fem procent för Nordiska museet och 3,5 procent för Riksantikvarieämbetet.
Flera institutioner som hamnade i mittenfältet sett till den totala mängden finns nu med bland första platserna, längst fram Nationalmuseum med imponerande 96 procent. En intressant aspekt är att det just är konstmuseer, tekniska och militära museer vars samlingar används mest. Min hypotes är att deras innehåll passar möjligtvis bäst till a) Wikipedias relevanskriterier för artiklar och får därför en stor spridning samt b) att det matchar bra med majoriteten av de mest representerade grupperna i Wikimedia-gemenskapen (såklart hänger de två också ihop). Det skulle också kunna vara en förklaring varför Riksarkivet kommer på 49 procent av använda filer.
Sedan är det inte bara de digitiserade samlingarna eller hur de tas emot som förklarar skillnaden. Det handlar också om vilka strategier institutionerna själva använder i sitt GLAM-Wiki-arbete. Här kommer tre strategier som jag har sett hos olika institutioner.
Strategi 1: Dump’n’run
Framför allt i projektsamarbeten eller som ett första experiment för att se hur innehållet tas emot har överhuvudtaget större institutioner med stora samlingar och mycket digitiserat material använt sig av denna strategi. I många laddas filerna inte upp själv genom institutionen, utan volontärer eller Wikimedia Sverige har hjälpt i processen. Här är det ofta större filmängder som laddas upp, delvis kurerat efter ämnen eller material. Metadatakvalitén varierar mycket, ofta syns det att det inte har avsatts resurser för att rätta eller lägga till metadata från samlingsförvaltningssystemet. I många fall finns det en förhoppning att den information som läggs till av volontärerna på Wikimedia Commons kan återförenas med organisationens system. I fallet av Nordiska museets projekt 100 000 Bildminnen (vars rapport2 är otroligt läsvärd för övrigt) reflekteras det dock över att det inte fanns tillräckligt med resurser för det.
En fördel med denna strategi är att institutionen ofta får snabba resultat. Även om möjligtvis bara en del av filerna är användbara inom Wiki-projekten räcker det för att få statistik som går upp i miljontals visningar för filer som har bäddats in i Wikipedia-artiklar. Har man dessutom en stor mängd av sina filer (ofta i hög upplösning) på en extern plats som Wikimedia Commons, kan det också fungera som back-up i fall att institutionens egna lagringsytor utsätts för problem.
En tydlig nackdel kan vara att just den delen av arbetet som är otroligt resurskrävande läggs över på Wiki-gemenskapen, alltså volontärerna. Att rätta information eller skapa relevant metadata som överhuvudtaget gör filerna användbara (och lätta att hitta). En annan nackdel är det ofta inte skapar långsiktiga förändringar inom institutionen för att kunskap om uppladdningar, metadataberikning och engagemang med gemenskapen antingen inte blir en del av institutionens uppgifter eller så är det väldigt få medarbetare som berörs.
Strategi 2: Step by step, bit by bit
Som Whitney Houston sjöng en gång, så kan det ta en tid att komma igång med att bygga upp sin närvaro i en ny kanal. Det är inget fel med att ta det långsamt. Ofta är det ett perspektivbyte som sker här. Institutionen fokuserar inte på hur mycket av sitt innehåll som ska upp till Wikimedia Commons, utan man snarare utvärdera sitt eget innehåll utifrån vad som kan vara relevant i Wiki-sammanhang. Till exempel så kan institutionen utvärdera vilka Wikipedia-artiklar eller Wikidata-objekt som saknar relevanta bilder inom det egna ämnesområde. Det är till exempel hur Nationalmuseum har nått hela 93 procent i använt material. Här skapades Wikidata-objekt för många av de uppladdade konstverken som då länkades ihop med filerna. 43 procent av filerna används på Wikidata, 9 procent på svenskspråkiga Wikipedia (se all användning av Nationalmuseums filer på GLAM-Wiki Dashboard).
Vissa organisationer försöker att engagera fler anställda, till exempel genom interna skrivstugor eller uppladdningstillfällen. Man kan även blanda uppladdningar med enstaka filer eller så samlar man relevanta delar av samlingen och laddar upp dem med verktyg som Open Refine eller Pattypan. Jag har frågat David Haskiya, enhetschef för AI-labbet och datatjänster, hur Riksarkivet jobbar med Wikimedia Commons som kanal.
”Vi gjorde en del uppladdningar för länge sedan, i början av 10-talet. Inför vår nystart så undersökte vi hur de, och de filer som Commonscommunityt själva hade laddat upp från våra arkivsamlingar, hade använts, om alls. Syftet var att hitta mönster: Vilken typ av filer efterfrågas? Vilka filer används (i Wikipediaartiklar)? Har vi bättre (mer högupplösta, bätte bildkvalitet) versioner av de filer som redan laddats upp och används?
Vi gjorde en enkel analys där vi försökte matcha styrkor vi har i våra samlingar med luckor i Commons eller i Wikipediaartiklar. En sådan vi snabbt identifierade var att vi har många äldre kartor över byar, fort och städer i våra samlingar som skulle passa väl in i många redan existerande Wikipediaartiklar. Så vi valde tidigt att arbeta mycket med kartor och ritningar.
Vi arbetar sällan med batchuppladdningar, inga större än att ladda upp en hel serie kartor, utan väljer ut arkivmaterial vi också har god anledning att tro faktiskt kommer att användas. En sorts kurerad approach kan man väl säga!
Rent praktiskt så träffas vi ett antal kollegor, fysiskt och/eller online, en gång i månaden för en intern skrivstuga. Då fördelar vi filer att ladda upp, visar varande tips och trix, och kommer med förslag och idéer till varandra. Vi försöker så mycket som möjligt låta alla arbeta med den typ av arkivmaterial vi tycker är spännande – det blir mer arbetsglädje då och större kraft!”
Som vi ser hamnar Riksarkivet strax under 50 procent i använt material. Här är det svenskspråkiga Wikipedia, sedan Wikidata och på tredje plats franskspråkiga Wikipedia som är projekten där de flesta filerna används (se GLAM-Wiki Dashboard).
Min hypotes är är att det skapar mer engagemang med Commons- samt Wikipediagemenskapen om mängden av innehållet som laddas upp är överskådlig, så att fel kan åtgärdas samt att institutionen kan lära sig av gemenskapen mer och mer, uppladdning per uppladdning. Kompetensutvecklingen sker gradvist och ligger i hög grad inom institutionen, för att det läggs inte över på externa konsulter eller volontärer. En fråga som jag ställer mig (och där måste jag gräva lite djupare en annan gång) är om även metadatakvalitén är högre för dessa samlingar, som skulle göra dem mer användbara, till exempel för att de har längre beskrivande texter, har lagts in i relevanta kategorier eller liknande.
Strategi 3: Never gonna give you up
Denna är egentligen snarare ett agerande och ingen strategi. Det finns en hel del organisationer som inte har koll på att deras samlingar redan finns i någon utsträckning på Wikimedia Commons, till exempel för att de är upphovsrättsfria eller publicerats med öppna licenser. I så fall har volontärer laddat upp filerna. Jag kan bara rekommendera att hålla lite koll på det, både för att utvärdera vilka filer från institutionens samlingar som har fått spridning, men även för att använda dem som ett bra exempel internt för digitalisering. Organisationer behöver inte nödvändigtvis jobba aktivt med alla kanaler som finns – men det är bra att hålla koll på hur den representeras av andra. Här kommer kategorierna som du kan kolla för att hitta din organisation:
När Sörmlands museum började använda Wikimedia Commons som en aktiv kanal jobbade vi i början med att strukturera de befintliga filerna, hitta filer som hade laddats upp utan källhänvisningar eller med felaktiga eller föråldrade licenser. Ett tips är att söka på Wikimedia Commons efter den egna institutionens inventarienummer. Det går alltså även utmärkt att börja jobba med Wikimedia Commons utan att direkt ladda upp filer.
Oavsett hur du och din organisation väljer att jobba med Wikimedia Commons, så är det bra att komma ihåg att det finns en aktiv gemenskap bakom plattformen. De kan båda finnas där som stöd och för att hjälpa dig att komma igång! Ett särskilt tips är GLAM-Wiki-forumet, där det finns kulturarvsorganisationer från hela världen som på olika sätt och vis jobbar med Wiki-projekt.
Har du frågor om eller tips för att jobba med Wikimedia Commons och andra Wiki-plattformar? Eller har du önskemål om ett ämne som vi ska ta oss an inom Wiki-världen? Skriv det i kommentarsfältet!
Dolt på Statens historiska museers webbplats finns något riktigt bra: två bloggar där myndighetens medarbetare delar med sig av erfarenheter från sitt arbete med digital samlingsförvaltning och digital interaktion i museernas utställningar.
I ett av höstens inlägg, Digitala lösningar som engagerar, redogör Wilhelm Lagercrantz för de interaktiva digitala stationerna i Ekonomiska museets nya basutställning Pengar! Värt ett besök för den som är nyfiken på de praktiska aspekterna av att ta fram nya digitala upplevelser i utställningsrummet.
I detta avsnitt av podden ”Hållbara bibblan” diskuterar Larissa tillsammans med Terese Raymond och Kjell Eriksson hur öppna data och tillgängligt kulturarv går hand i hand. Dessutom berättar Clemens Neudecker om SBB Lab, ett initiativ av statsbiblioteket i Berlin som försöker engagera fler med digitalt och öppet kulturarv.
I ett samtal med Klas Grinell från Göteborgs museer och konsthall diskuterar Larissa rollen som museer som kunskapsorganisation kan spela i samhället, speciellt med tanke på fysisk och digital förmedling:
”Om man på detta sätt inte ser på det digitala som en egen kanal blir det tydligt att museer är kunskapsinstitutioner som kan och bör erbjuda så många olika ingångar som möjligt för publiken och arbeta för att länka samman ett helt ekosystem av kunskap. Museiinnehåll kan förmedlas och uppsökas på en rad olika plattformar. Det innebär i sin tur att olika anställda och enheter har sin roll i att producera kunskapsinnehåll. Det gör kanske museiarbetet mer komplicerat, men det skapar också förutsättningar att uppfylla uppgiften att göra kulturarvet och konsten relevant för människor.”
Hur kan hembygdsgårdar och kulturföreningar sprida kunskap på Wikipedia?
Den här artikeln publicerades våren 2022 i Södermanlands Hembygsförbunds tidning, Dymlingen.
Var hamnar du när du har glömt den där skådespelarens namn som var ju med i filmen som du nyss tittade på, när du letar efter information om när det var att Trettioåriga kriget tog slut eller när du vill snabbt få information om en viss kommun och hur många invånare den har? Många som använder sig vid dessa tillfällen av nätet och online-sökmotorer hamnar på en och samma sida: Wikipedia. För kulturarvsorganisationer blir det en allt viktigare kanal att nå ut med sina resurser och sin kunskap. Ett av många museer som jobbar med Wikipedia som förmedlingskanal är Sörmlands museum.
Fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap
Wikipedia är ett online-uppslagsverk som har till grundprincip att alla ska kunna redigera den. Missionen är att alla ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Encyklopedin grundades år 2001 i USA och medan den fanns till en början bara på engelska har den snabbt spridit sig till i hela världen och finns idag på 314 språk. Svenska Wikipedia skapades den 23 maj 2001 och 20 år senare visas de svenskspråkiga Wikipedia-artiklarna ungefär två miljarder gånger per år.
Men vem skriver, rättar och uppdaterar egentligen alla dessa artiklar? Det är en gemenskap av volontärer i hela världen som gemensamt bestämmer över reglerna som gäller för artiklarnas kvalité, vilka ämnen och personer som är relevanta i en encyklopedisk kontext och som skyddar artiklar mot till exempel vandalism. Varje sekund bearbetas Wikipedia 1,9 gånger och det finns ungefär 131 000 aktiva användare. Därav redigerar genomsnittligt ungefär 700 användare på svenskspråkiga Wikipedia.
Alla som har redan någon gång försökt att skriva en text tillsammans med en stor grupp av andra människor vet att det kan uppstå en hel del irritation vid sådana tillfällen. Därför finns det tydliga regler på Wikipedia vilka ämnen och personer som får en egen artikel, hur texterna ska skrivas (till exempel så neutralt som möjligt) och vilka och hur många källor som ska läggas till. Dessa regler förändras med tiden genom demokratiska beslut och diskussioner. Varje artikel har en egen diskussionssida där användarna kan lämna kommentarer eller diskuterar fakta, källor och formuleringar tills man har uppnått ett gemensamt beslut om hur ärendet i frågan ska diskuteras. Ett vanligt exempel är om en person ska verkligen ha en egen biografisk artikel på Wikipedia: Är hen verkligen relevant nog i en encyklopedisk kontext? Då är det bra att få in många olika perspektiv och synpunkter. Men om gemenskapen kommer överens att en artikel i sig är inte relevant nog, saknar externa källor eller inte uppnår Wikipedias kvalitetskrav, då kan artikeln antingen flaggas som bristfällig eller även tas bort.
Och det är såklart inte alltid att allt innehåll lever upp till dessa krav. Speciellt på de språkversioner som har färre aktiva användare kan språk- och faktafel eller diskriminering inom gemenskapen förekomma. Det är också därför att Wikipedia ibland inte rekommenderas som källa. Samtidigt är nog encyklopedier sällan en källa för sig, utan snarare en början på söket efter ett svar på en (forsknings)fråga.
Wikipedias relevans för kulturarvsinstitutioner
Men hur passar kulturarvsorganisationer som museer, hembygdsföreningar, arkiv och bibliotek in i den här bilden av en global online-gemenskap som jobbar på ett gemensamt, delvis ofullkomligt projekt utan slut, en världsomfattande samling av öppen kunskap?
Wikipedia är bland de 10 mest-besökta webbsidor i världen, med flera miljarder visningar per år.
I en värld som är baserad på kunskap har kulturarvsinstitutionerna ett ansvar att sprida sin kunskap öppet på nätet — där besökarna oftast befinner sig när de söker efter information.
I Sörmlands museums fall betyder det till exempel att informationen i Wikipedia-artikeln om Nyköpingshus eller Nyköpings gästabud kommer sannolikt att nå fler människor än innehållet på vår egen webbsida eller i en utställning. Det betyder kanske inte i alla fall att engagemanget med informationen är lika djupt. Men ändå måste vi ha ett intresse av att historien som vi bevarar i och förmedlar med hjälp av våra samlingar representeras korrekt och tillräckligt korrekt i populära och räckviddstarka kanaler.
Det är ändå inte bara räckvidden som gör arbetet med Wikipedia givande och berikande för kulturarvsinstitutioner. Framförallt kontakten och utbytet med volontärerna som har ett stort intresse av trovärdiga källor och kunskapsresurser kan lyftas i detta sammanhang. Att utveckla artiklar tillsammans med gemenskapen om ämnen som institutionerna själva har en stor kunskapsskatt ger nya perspektiv och säkerställa en faktakommunikation som är anpassad för målgruppen.
Hur ser det konkret ut att förbättra Wikipedia som kulturarvsorganisation? Ett exempel är Tyra Kleens artiklar på Wikipedia på olika språk. Tyra Kleen (1874–1951) var en svensk konstnär och författare som studerade under många år utomlands. Hennes verk utställdes både i Sverige och Europa samt USA. Idag bevaras hennes konst i många museisamlingar, bland annat på Sörmlands museum. Tyra Kleens artikel som finns på åtta olika språk har hittills aldrig haft en bild på en av hennes målningar. När Sörmlands museum i januari 2022 laddade upp en digitiserad version på Wikimedia Commons (mediedatabasen bakom Wikipedia) av målningen ”Etaples, Frankrike 1896” fick därför Tyra Kleens encyklopediska artikel för första gången en illustrering av hennes verk.
Dessutom jobbar vi med att lägga till källor och referenser till samlingar för att underlätta det för läsarna att granska innehållet och att ta sig vidare i deras forskning. Genom externa källor kan innehållet på Wikipedia förbättras och den källkritiska läsaren har möjligheten att kolla upp uppgifterna i artikeln.
Ett annat projekt där Sörmlands museum samarbetar med Biblioteksutveckling Sörmland är vårt arbete med en Wikimedian-in-Residence. Det är ett koncept där en erfaren wikimedian ingår i en organisation under en bestämd period, i detta fall under december 2021 till maj 2022. Wikimedian kallas de volontärer som bidrar med material till och skriver artiklar på till exempel Wikipedia. Sofie Jansson som är nu Sörmlands första Wikimedian-in-Residence har varit aktiv wikimedian under många år och har arrangerat skrivstugor, föreläsningar och läger. Hos oss kommer hon även genomföra utbildningsinsatser, stötta Wikipedia-ambassadörer och ge förslag på hur fria kunskapskällor kan fungera som en del i verksamheternas informationsinfrastruktur.
Framöver samordnar vi till exempel evenemang för nybörjare på Wikipedia och sprider gärna information om hur man kan ta de första stegen, till exempel i att rätta felaktig information i artiklar som är relaterade till hembygdsrörelsens arbete.
Hur kan ni ta de första stegen på Wikipedia som hembygdsförening?
Om ni själva är nyfikna hur ni kan jobba med Wikipedia som möjlighet att nå ut med er kunskap och samlingarna som ni bevarar med er förening, hur kan ni gå tillväga?
Gör omvärldsbevakning: Vilka ämnen är viktiga i er verksamhet och hur representeras dem på Wikipedia? Är det en typ av slöjd som finns välrepresenterad i era samlingar, har ni material om en lokal författare eller historiska foton från ert område? Och hur ser artiklarna på Wikipedia om dessa ämnen ut? Finns det gap i innehållet eller saknas det bilder? Kan ni bidra?
Besök en wikifika eller en skrivstuga: Regelbundet samordnas träffar, både på plats eller på nätet, där Wikipedianer (alltså volontärerna som skriver och redigerar på Wikipedia) träffas. Tillsammans diskuterar man ämnen kring Wikipedia eller hjälper varandra med frågor om artiklar och redigering. Ibland finns det tematiska huvudteman där alla skriver på artiklar inom samma ämne.
Kolla sidan på Wikipedia för nybörjare: Det finns en hel sida med information om hur man kan börja redigera Wikipedia. Där hittar man mycket stöd för hur det går att rätta information, lägga till källor eller bilder eller skriva helt egna artiklar.
Låt volontärerna och kollegorna inspirera er! Kolla gärna hur andra kulturarvsinstitutioner jobbar med Wikipedia. En utgångspunkt kan projektsidorna vara som andra institutioner har (till exempel Nordiska museet eller Sätra Brunnsmuseet).
Panoramafrihet, digital samlingsförvaltning och digitalt tillgängliggörande är tre effekter som nuvarande lagstiftning har på kulturarvsorganisationers verksamhet. Nu tas dessa och andra upp i expertgruppens ”Betänkande av utredningen om upphovsrättens inskränkningar”.
Lagen om upphovsrätt ska uppdateras. Syftet är att ta fram tydligare, mer moderna regler kring inskränkningar i upphovsrätten. Larissa lyfte fram tre viktiga förslag till lagändringar som kan komma att påverka kulturarvsinstituter i en debattartikel i Magasin K i maj 2024.
Att digitalisera kulturarvet görs knappast i en handvändning. Men var ska vi börja? Och vilka föremål ska prioriteras? Aron gav några förslag i en krönika i Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt i juni 2021.
Kultursektorn är som besatt av kvantitativa mätmetoder. Men vi behöver mer kvalitativ kontext för att ta oss från rena topplistor om digital räckvidd till en omfattande digital transformation. Det skrev Larissa i en debattartikel i Magasin K i januari 2023.
