Detta gästinlägg är skrivet av Jen Lindblad på Statens historiska museer. Hon bjuder på en titt bakom kulisserna på arbetet med Historiska museets omarbetade webbplats. Tack Jen för att du delar med dig! /Aron
Hur härligt är inte det med en refresh?! Historiska museet, som ingår i Statens historiska museer, gjorde senast om sin webb för tio år sedan. Det var hög tid för en uppdatering, och då passade vi på att förbättra funktioner samt ta fram nytt innehåll på engelska.
År 2018 blev Statens historiska museer Sveriges största museimyndighet med 7 museer inklusive Historiska museet. Myndighetens regeringsuppdrag är att nå bredare och öka användningen av museernas samlingar och verksamhet. Historiskas webb, som har nästan en halv miljon besökare per år, är en nyckel i att fullfölja det uppdraget.
Webbarna har gjorts om i etapper och nu när Historiskas nya webb lanserades den 10 november 2025 använder alla museernas webbplatser (tillsammans med sverigeshistoria.se som myndigheten också driver) samma övergripande tema. Det ger ett enhetligt intryck samtidigt som museernas särpräglade grafiska identiteter bevaras.
Webbplatserna är inte endast en förlängning och förstärkning av ett fysiskt museibesök utan syftar till att vara en unik digital upplevelse. Att alla webbar finns i samma plattform (WordPress) är en förutsättning för att kunna utveckla roliga, mer interaktiva upplevelser framöver. Idag kan vi jobba effektivt med både tid och pengar – när vi utvecklar en skräddarsydd funktion eller innehållsblock på den ena webben kan den användas på alla.
Ett maraton, inte en sprint
Arbetet med Historiskas nya webb har pågått i tre år och involverat cirka 30 medarbetare från flera avdelningar. Sakkunniga på avdelningen för Samlingar och forskning har faktagranskat och uppdaterat cirka 800 daterade kunskapsartiklar, varav flera var 30 år gamla. Innehållet bygger nu på den senaste forskningen och är enklare att förstå. Resultatet är besöksstödjande innehåll och närmare 200 fylliga, sökordsoptimerade kunskapsartiklar. Dessutom är sajten kompletterad med en del ny funktionalitet, bland annat:
- en sökfunktion i artikeldatabasen som heter Kunskapsbanken på svenska och History hub på engelska
- föremålsinfo hämtas in via en integration/spegling med/från myndighetens samlingsdatabas Sök i samlingarna
- en klickbar museikarta som hjälper besökare att hitta utställningar och tillgänglighetsinformation
- skräddarsydda besökstips om du vill besöka museet själv, tillsammans med barn eller med en skolklass.
Hur kan webben bättre stödja det fysiska besöket?
När vi frågan till oss själva, identifierade vi två utmaningar som påverkar det fysiska besöket: 1) Historiska har ett väldigt stort hus, och delar lokaler med Ekonomiska museet, och 2) museet har en stor internationell publik som ofta är förstagångsbesökare. För att förstå att det är två museer i ett hus har Värdskap arbetat med det fysiska värdskapet, allt från skyltning till personalens kläder där bägge museernas varumärken exponeras. Utöver sina permanenta utställningar har Historiska ofta flera mindre tillfälliga utställningar per år. Även om besökare uppskattar en tryckt karta behöver den uppdateras och tryckas om ofta.
På Statens historiska museer jobbar vi ständigt med tillgänglighet och har därför inom ramarna för projektet fotograferat trappor, hissar och toaletter till kartan. Den här typen utav information, som hjälper besökare att bättre förbereda sitt besök utifrån sina egna förutsättningar, får oftast inte plats i en tryckt karta.
Den klickbara museikartan kan hjälpa till med både wayfinding och tillgänglighet. Kartan bygger på ett innehållsblock som kallas ”interaktiv bild”. Bazooka har utvecklat den åt oss i WordPress och den var egentligen inte framtagen just till att vara en karta utan används också till bilder där vi vill visa extra detaljer. Den fungerar så att man lägger in en markör och sedan kan man lägga till text, bild, video, ljud och mer.
Att lägga till en markör eller flytta den, tar bara några klick. Vi fortsätter att fundera över hur vi kan vidareutveckla funktionen, exempelvis genom att färga markörer med grönt för att visa Ekonomiska museet. Eller att filtrera alternativ, till exempel ”Visa bara hissarna” eller ”Visa bara toaletterna” (istället för att ha separata klickbara bilder).
Det är inte säkert att den digitala kartan kan eller bör ersätta en fysisk karta. För att ta reda på det behöver vi analysera av hur mycket den används – tillbaka till kunskapsinnehållet än så länge!
Föremålsintegrationen mellan WordPress och Axiell Collections
Den nya funktion vi är mest nöjda med är det vi kallar för föremålsinbäddning, en modul som har sparat oss tusentals timmar vad gäller innehållsarbete. Med tanke på att det finns hundratals föremål publicerade på webbplatsen, behövde vi hitta ett bra sätt att jobba med dessa. Tillsammans med myndighetens webbyrå Bazooka, utvecklade vi en funktion som hämtar in info från myndighetens samlingsdatabas Sök i samlingarna. När en webbredaktör lägger in en länk till ett databasföremål hämtas in information som fyndort, material, mått, fotograf och mediafiler till WordPress.
Om föremålet visas i en utställning får användare också se det, vilket kan öka chanserna att de vill komma och besöka föremålen på plats.
Det finns några barnsjukdomar här – vi har till exempel kvar några fix kring översättningar av termer till engelska.
Fördelar och nackdelar med AI
Det går knappt att prata digitalt nu för tiden utan att nämna AI. För kunskapsdelen av webben var det viktigt för webbens projektgrupp att inte ägna oss åt generativ AI. Myndighetens sakkunniga ville gärna slippa AI:s hallucinationer. Däremot vill vi gärna ta fördel av LLM:s (large language models) för att öka tillgängligheten i artiklarna. Transparens var ett nyckelord i arbetet.
Med tanke på hur vanligt förekommande det är för läsare att mötas av AI-texter kändes det viktigare än någonsin att tydliggöra detta och förvalta vårt förtroende. Under varje kunskapsartikel på webbplatsen hittar läsare ett stycke om hur vi på Historiska museet jobbar med kunskap och fakta. Vi har använt AI för att skapa textsammanfattningar som underlättar för exempelvis elever och personer med NPF-diagnoser att läsa och ta till sig av innehållet. Det fanns faktiskt en hel del missuppfattningar eller hallucinationer som behövde faktagranskas.
AI har också hjälpt oss att skriva alt-texter och metabeskrivningar för sökordsoptimering. Det hade helt enkelt blivit för dyrt att göra det manuellt för den här mängden innehåll.
Sveriges kulturarv blir tillgängligt internationellt
För mig med engelska som modersmål var det viktigt att tidigt titta på intresset för det engelskspråkiga innehållet på webbplatsen. Utländska turister är en viktig målgrupp för museet och det visade sig att vi hade extremt mycket trafik från utlandet till sidor som handlar om nordisk mytologi – men endast 10 kunskapsartiklar att möta upp intresset med. Därför valde vi att översätta samtliga svenska artiklar i kunskapsbanken till engelska. Det finns numera 170 engelska artiklar i vår History hub. Visst kan det nya innehållet locka nya människor till ett fysiskt museibesök, men framför allt tillgängliggör vi en stor del av Sveriges kulturarv till världen.
Att jobba med AI-översättningar som sedan korrlästes av en native English speaker var en självklarhet för oss. Det sparar myndigheten tid och pengar. Vi använde ChatGPT då den levererade översättningar som på det stora hela var kontextuella och nyanserade. Vi visste dock att verktyget inte skulle klara av allt, och branschterminologi blev fel (stenålder förvirrade mest) men där kunde vi vända oss till våra sakkunniga för rätt terminologi.
Vad kostade det?
Budgeten till den nya webben var en kvarts miljon, interndebitering för fotograftid och sakkunnigas tid ej inräknad. Genom att myndighetens webbgrupp i flera år har arbetat systematiskt med att bygga funktionalitet och moduler (det som i WordPress kallas blockmönster) i det gemensamma WordPresstemat, har vi kunnat hålla kostnaderna hyfsat låga. När det var dags för Historiska museets webbprojekt hade vi alla moduler klart, så det var bara att applicera på innehållet.
Webbens framtid
Statens historiska museer och Historiska museet vill erbjuda en maffig digital upplevelse på alla webbplatser och bredda användningen av museerna kunskap. Vi vill lägga till fler interaktiva moment som quiz och en tidslinje – det senaste har vi har utvecklat för Ekonomiska museet och Sveriges museum om Förintelsen, och vunnit Svenska designpriset med. Vi behöver också fortsätta att utforska AI och se hur det skulle kunna berika webbplatsen. Hur exakt vi gör det är inte satt, men en sak är säker, nu har vi en välstädad webb med bra fortsättningar för framtida utveckling!
Jen Lindblad
Har du frågor? Kontakta gärna Jen på Jennifer.lindblad@shm.se eller https://www.linkedin.com/in/jenniferlindblad/
Lämna ett svar