29 museer rapporterar via Sveriges museer att de hade sammanlagt 376 miljoner visningar under 2025 på Wikimediaplattformarna, nästan en fördubbling av siffrorna ifrån 2024.1 Samtidigt rapporterar Wikimedia Foundation, stiftelsen som driver Wikipedia och dess systerprojekt, att antalet läsare gått ner under samma period.2 Hur uppstår dessa siffror och kan de verkligen stämma?
Låt oss titta på vad Wikimedia Foundation faktiskt mäter, speciellt två värden är viktiga för att förstå denna statistik:
- Antalet hämtningar av en mediafil
- Antalet sidvisningar av en artikel eller en annan innehållssida
Den första siffran låter till en början hyfsat relevant. Antalet hämtningar av en mediafil bör vara en ganska bra indikator på hur mycket en bild eller fil faktiskt syns för en läsare, till exempel när någon läser en artikel på Wikipedia. Problemet med detta värde är tyvärr att den slutgiltiga siffran inkluderar automatiserad trafik, till exempel sökmotorers eller AI-verktygens skrapning av webben. Detta påverkar siffrorna i sådan grad att Wikimedia Foundation själva avråder ifrån att använda detta värde som en indikation på antalet visningar.3
Antalet sidvisningar av en artikel har ett ännu mer uppenbart problem. Denna indikator antar att en bild visas när en artikel visats som innehåller denna bild. Detta innebär att filen får en visning, även om läsaren kanske bara läste en rad eller två, eller så var artikeln väldigt lång och läsaren kanske aldrig såg bilden.
Museernas beroende av tillgängliga statistikverktyg
När museerna samlar in statistik om användning av mediefiler på Wikimedia-plattformar används främst tjänsterna GLAM Wiki Dashboard, Wikimedia Commons inbäddade statistik och BaGLAMa2. Dessa tre verktyg använder två helt olika metoder för att räkna ut antalet “visningar”.
GLAM Wiki Dashboard utgår ifrån den statistiken som Wikimedia Foundation publicerar på dumps.wikimedia.org. Under rubriken “Analytics Datasets: Mediacounts” finns statistik om hur ofta mediefiler som bilder, audiofiler eller videon har hämtats från Wikimedias servrar detta är samma siffror som Wikimedia avråder att man använder.
Båda Wikimedia Commons inbäddade statistik och BaGLAMa 2 använder sig av en och samma metodik. De kollar på alla sidor och artiklar där en fil används och räknar sedan ihop antalet sidvisningar för dessa sidor. Den ger en viktig indikation på hur ens media sprids och används, tyvärr så har den väldigt lite med faktiska “visningar” av mediafiler att göra.
Det blir uppenbart när man tittar på verkliga siffror från verktygen och jämför dem.
Enligt GLAM Wiki Dashboard visades Nordiska museets bilder 1,1 miljoner gånger under januari 2026. Enligt Wikimedia Commons inbäddade statistik visades samma bilder hela 2,4 miljoner gånger.
Men om GLAM Wiki Dashboard utgår ifrån antalet hämtningar, hur kan bilderna ha visats mer än dubbelt så många gånger i artiklar utan att ha hämtats?
När någon läser en Wikipedia-artikel så laddas bara bilderna in som syns på skärmen. Först när man läser vidare så laddas successivt fler bilder in. Majoriteten av sidvisningarna kommer ifrån ett fåtal mycket populära artiklar som då också tenderar att vara mycket längre, vilket i sin tur betyder att dessa bilder syns få gånger, samtidigt som de bidrar mycket mer till statistiken. Detta kan också vara en strategi för en GLAM-institution som vill rapportera höga siffror i sin statistik, att lägga till egna bilder i artiklar på olika språkversioner som får många visningar. Ett exempel från Nordiska museet finns bland deras mediefiler mest flest visningar, ett foto på björnjägare som dyker upp i olika språkversioners översiktsartiklar om just björnar, till exempel på engelskspråkiga Wikipedia (ni kommer behöva skrolla ner en bit). Artikeln visas helt enkelt väldigt mycket men få läsare ser någonsin bilden.
Den verkliga siffran är svår att uppskatta men om ungefär en tredjedel av alla filhämtningar leder till en visning så skulle Wikimedia plattformarna ändå resultera i dubbelt så många visningar som på Instagram och sju gånger så många visningar som i museernas egna digitala samlingar, enligt Sveriges museers statistik.
Kvalitet före kvantitet
Det som återstår att reflektera över är vilken roll vi vill att kulturarvsinstitutioner spelar som kunskapsaktörer och vilken betydelse vi ger kvantitativa mätningar. Om vi vill se museer, arkiv och bibliotek som kunskapsinstitutioner borde vi lägga vikt på att statistiken de redovisar är signifikant för det som de vill mäta. Samtidigt så borde organisationerna möjligtvis visa mer aktivt engagemang för gemenskapen som hanterar deras filer och mäta värdet av denna interaktion och intresset för deras samlingar. Vet man vilket av ens material som redigeras mest av Wikimediaanvändare eller om något specifikt material har visat sig vara speciellt intressant för en viss grupp?
Lämna ett svar